Bankkort, betalkort och kreditkort ser likadana ut i plånboken men fungerar olika. Skillnaden avgör när pengarna dras, om du betalar ränta och vilket skydd du har om något går fel.

Bankkort: pengarna dras direkt

Ett bankkort, ofta kallat betalkort i vardagligt tal, är kopplat till ditt konto. Köpet dras från kontot direkt eller inom några dagar, och du kan inte handla för mer än det som finns på kontot om du inte har en kontokredit.

Betalkort: betala hela fakturan senare

Med ett betalkort i bankernas mening samlas köpen på en faktura som du betalar i sin helhet efter en viss period, vanligtvis 30–45 dagar enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Betalar du i tid blir det ingen ränta.

Kreditkort: dela upp betalningen mot ränta

Med ett renodlat kreditkort sätts köpen upp på ett skuldkonto och ränta debiteras i allmänhet från inköpsdagen. De flesta kort som marknadsförs som kreditkort i dag är kombinerade betal- och kreditkort: du betalar räntefritt om du betalar hela fakturan i tid och kan välja att dela upp betalningen mot ränta.

Hur många räntefria dagar du får beror på när i månaden du handlar. Därför anger utgivarna det som upp till ett visst antal dagar, bland korten i vår jämförelse mellan 45 och 60 dagar.

Räkneexempel: Du handlar för 10 000 kr och delbetalar hela beloppet under ett år med 18 procents ränta. Räntan blir ungefär 1 800 kr om skulden låg kvar hela året, och mindre om du betalar av varje månad. Betalar du hela fakturan i tid kostar köpet ingen ränta alls.

Skyddet skiljer sig

Betal- och kreditkort omfattas av konsumentkreditlagen. Det innebär bland annat att du kan ha rätt att vända dig till kortutgivaren om säljaren inte levererar, och att du har rätt att ångra kortavtalet inom 14 dagar efter att du fått avtalsvillkoren. Vid obehöriga transaktioner gäller betaltjänstlagen för alla korttyper; läs mer i Kortbedrägeri och reklamation.

Vilket kort ska du välja?

Källor

Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid villkoren hos kortutgivaren.