Har du betalat med kreditkort och säljaren inte levererar, varan är felaktig eller du inte får tillbaka pengarna efter ett ångrat köp, kan du ställa samma krav på kortutgivaren som på säljaren. Det kallas solidariskt ansvar eller invändningsrätt och står i 29 § konsumentkreditlagen (2010:1846). För kortavtal som ingås från 20 november 2026 står samma regel i 4 kap. 20 § i den nya konsumentkreditlagen (2026:1011). Utgivaren betalar som mest det belopp du betalade med kortet, och bara det som säljaren själv hade varit skyldig att betala.

Vad lagen säger

Paragrafen har två delar:

  1. Du får invända mot utgivarens krav på betalning med samma skäl som du har mot säljaren. Vägrar säljaren att rätta ett fel kan du alltså ha rätt att hålla inne betalningen av just det köpet på kortfakturan.
  2. Utgivaren svarar lika med säljaren när du har rätt till pengar: återbetalning efter ett hävt eller ångrat köp, prisavdrag eller skadestånd. Utgivaren behöver dock inte betala mer än det du fick i kredit för köpet.

Regeln gäller bara kreditköp, alltså köp där krediten och köpet hänger ihop. Ett kortköp räknas som ett sådant: Konsumenternas Bank- och finansbyrå ser kortbetalningen som ett samarbete mellan säljaren och kortutgivaren. Lånar du i stället pengar separat, till exempel med ett privatlån, och betalar med dem, är det inget kreditköp.

Vilken lag som gäller beror på kortavtalet, inte på köpet. Ingick du kortavtalet före 20 november 2026 gäller 29 § i den gamla lagen även för köp du gör efter det datumet. Den nya lagens övergångsregler flyttar inte över invändningsrätten till äldre kortavtal. Innehållet är detsamma i båda lagarna.

Vilka betalsätt som omfattas

Det avgörande är om betalningen görs med en kredit, inte vilken knapp du trycker på. Konsumenternas Bank- och finansbyrå skriver att samma betalsätt kan vara kreditköp eller inte beroende på om pengarna tas från ett kontosaldo eller från ett kreditutrymme.

Hur du betalade Kreditköp? Vart du vänder dig
Kreditkort Ja Kortutgivaren, med stöd av 29 § eller 4 kap. 20 §
Betalkort där hela fakturan betalas varje månad Ja, anståndet med betalningen är en kredit Kortutgivaren
Faktura eller delbetalning via ett faktureringsbolag Ja Faktureringsbolaget
Bankkort (debetkort) med pengar från kontot Nej Säljaren; banken kan hjälpa med en kortreklamation enligt kortets villkor
Bankkort, Swish eller giro från ett konto med kontokredit, när kreditutrymmet används Ja Den som har lämnat kontokrediten
Swish, banköverföring eller direktbetalning från kontosaldot Nej Säljaren
Privatlån som du har tagit på egen hand Nej Säljaren

Två gränsfall att känna till:

  • Betalning via en mellanhand, till exempel en betaltjänst där du har sparat ditt kort. Då går kortbetalningen till mellanhanden, inte till säljaren. Lagen kräver att krediten bygger på en överenskommelse mellan kreditgivaren och säljaren, eller att varan eller tjänsten anges i kreditavtalet, och det är inte givet att något av det gäller här. Vi har inte hittat någon vägledning från Konsumenternas Bank- och finansbyrå eller ARN om just detta. Använd i första hand mellanhandens eget köpskydd.
  • Köp av en privatperson. Du kan sällan betala en privatperson direkt med kort, och betalar du via en annonsplattform går pengarna till plattformen. Räkna med plattformens köpskydd i stället, och läs dess villkor innan du betalar.

Lagen skyddar dig som konsument. Ett företagskort som bolaget har avtalet för omfattas inte; mer om det i guiden om kreditkort för egenföretagare.

Vad du kan kräva av utgivaren

Du kan kräva samma sak av utgivaren som av säljaren, men bara i pengar eller genom att slippa betala. Utgivaren kan inte leverera en vara eller laga den. Det betyder också att utgivaren kan använda samma invändningar som säljaren. Har säljaren rätt att först försöka laga varan kan utgivaren hänvisa till det, och har du reklamerat för sent mot säljaren har du ingen rätt mot utgivaren heller.

Det här gäller i de vanligaste situationerna:

  • Varan levereras aldrig. Du har rätt att häva köpet om förseningen har väsentlig betydelse för dig, om säljaren säger att varan inte kommer, eller om du har gett säljaren en rimlig sista dag (tilläggstid) som har passerat. När köpet är hävt kan du kräva pengarna av utgivaren.
  • Varan är felaktig. Reklamera till säljaren inom skälig tid. Inom två månader från att du märkte felet är alltid i tid. Säljaren svarar för fel som visar sig inom tre år; hur det skiljer sig från kortets försäkring står i guiden om förlängd garanti med kreditkortet. Vägrar säljaren både att laga och att byta kan du kräva prisavdrag eller häva köpet, och då kan utgivaren få betala.
  • Du har ångrat ett köp på nätet men inte fått pengarna. ARN har i ett avgörande i utökad sammansättning (2024-02479) kommit fram till att ångerrätten kan användas mot kreditgivaren. Konsumenten hade skickat tillbaka klänningar som köpts på faktura och kunde visa postkvittot. Kreditgivaren rekommenderades att betala tillbaka, även om säljaren inte hade tagit emot paketet.
  • Säljaren har gått i konkurs. Då finns ingen att kräva utom konkursboet, och där får konsumenter sällan något. Med kreditkort kan du vända dig till utgivaren i stället. Hur det fungerar för presentkort, förskott och tjänster som inte blev klara står i guiden om när företaget går i konkurs.

Du kan inte få pengarna två gånger. Betalar säljaren tillbaka efter att utgivaren har gjort det, ska du betala tillbaka till utgivaren.

Räkneexempel: soffan som aldrig kom

Exempel: Du beställer en soffa för 12 000 kronor från en möbelbutik på nätet. Du betalar en handpenning på 4 000 kronor med Swish och resten, 8 000 kronor, med kreditkortet. Leveransdagen går, butiken svarar inte, och du skickar ett mejl där du ger dem två veckor till. När även den tiden har gått häver du köpet skriftligt. Samtidigt köper du en likvärdig soffa någon annanstans, och den kostar 1 500 kronor mer.

Del av kravet Belopp Mot säljaren Mot kortutgivaren
Betalat med kortet 8 000 kr Ja Ja
Betalat med Swish 4 000 kr Ja Nej, ingen kredit
Merkostnad för ny soffa (skadestånd) 1 500 kr Ja, om villkoren för skadestånd är uppfyllda Bara inom taket på 8 000 kr
Som mest från utgivaren 8 000 kr

Kortutgivaren kan alltså som mest betala 8 000 kronor, eftersom det var vad du fick i kredit för köpet. De 4 000 kronorna du swishade och skadeståndet får du kräva av butiken. Hade du betalat hela soffan med kortet hade utgivaren kunnat bli skyldig att betala 12 000 kronor, men inte de 1 500 kronorna utöver det.

Så ställer du kravet

  1. Kontakta säljaren skriftligt. Beskriv felet eller att varan inte har kommit, säg vad du kräver och ge en rimlig tid. Spara mejlen. ARN har sagt att lagen inte kräver att du först vänder dig till säljaren, men Konsumentverket rekommenderar det. Utgivaren vill ofta se att du har försökt.
  2. Skriv till kortutgivaren. Säg att du använder din invändningsrätt enligt 29 § konsumentkreditlagen, eller 4 kap. 20 § om kortavtalet ingicks från 20 november 2026. Det är bolaget som skickar kortfakturan som är kreditgivaren, och det är inte alltid samma bolag som namnet på kortet. Bifoga orderbekräftelse eller kvitto, kortköpet på fakturan, din reklamation till säljaren med svar, och bilder eller utlåtanden som visar felet.
  3. Säg till om fakturaraden. Är köpet obetalt på fakturan, be utgivaren pausa beloppet medan ärendet utreds. Betalar du ändå, skriv att du betalar under protest.
  4. Begär ett skriftligt svar. Får du nej, be om skälen och klaga hos utgivarens klagomålsansvarig. Konsumenternas Bank- och finansbyrå ger gratis vägledning. Därefter kan du anmäla utgivaren till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). För bankärenden ska kravet vara minst 3 000 kronor, anmälan göras inom ett år från ditt första klagomål till banken, och anmälningen kostar 150 kronor. Hela vägen beskrivs i guiden om att klaga på kortutgivaren hos ARN.

Skillnaden mot en kortreklamation (chargeback)

Kortreklamation och invändningsrätt är två olika saker, även om du ofta begär båda hos samma kundtjänst.

Invändningsrätt enligt lag Kortreklamation (chargeback)
Grund Konsumentkreditlagen Kortnätverkets regler (Visa, Mastercard) och bankens villkor
Vilka kort Kreditkort, betalkort och annan kredit Alla kort, även bankkort
Tidsgräns Ingen egen; ditt krav mot säljaren måste vara giltigt och reklamerat i tid Bankens och nätverkets frister, till exempel 45 dagar hos Nordea
Vem betalar Utgivaren Banken begär tillbaka pengarna från säljaren via kortnätverket
Om du får nej Klagomålsansvarig och ARN prövar om lagen följts Bankens eget beslut enligt nätverkets regler

Med kreditkort har du alltså båda vägarna. Har fristen för en kortreklamation gått ut kan du fortfarande använda invändningsrätten. Med bankkort finns bara kortreklamationen. Swedbank skriver till exempel att banken inte är skyldig att hjälpa till med reklamationer av varor eller tjänster, men kan göra det. Därför är kreditkort det säkrare valet för dyra köp och förskott; mer om skillnaderna i guiden om kreditkort eller betalkort.

Vad regeln inte täcker

Källor

Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid villkoren hos kortutgivaren.