Ett obehörigt köp är en betalning som du inte har godkänt. Har någon använt ditt kort eller dina kortuppgifter utan lov är huvudregeln att du inte ska betala för köpen. Betaltjänstlagen reglerar hur mycket du som mest kan behöva stå för själv, och hur snabbt kortutgivaren ska betala tillbaka. Har du lämnat ut kortnummer och säkerhetskod till någon som ringt eller sms:at, spärra kortet först och reklamera sedan.

Gör så här direkt

  1. Spärra kortet hos kortutgivaren så snart du märker att något är fel, i appen eller via utgivarens spärrservice. Spärrnumret till varje kort har vi samlat i en egen guide.
  2. Gör en polisanmälan. Utgivaren behöver den ofta för att utreda ärendet.
  3. Reklamera transaktionerna hos kortutgivaren och ange vilka köp du inte har gjort.
  4. Spara underlag: kontoutdrag, sms, mejl och kvitton som visar vad som har hänt.

Utgivaren ska betala tillbaka snabbt

Har en transaktion inte godkänts av dig ska kortutgivaren enligt betaltjänstlagen återbetala beloppet senast vid slutet av bankdagen efter att du anmält den. Undantaget är om utgivaren har goda skäl att misstänka bedrägeri från din sida och meddelar det till Finansinspektionen. Kräver utgivaren att du ska stå för en del av beloppet ska det ske enligt reglerna nedan.

Så mycket kan du behöva betala själv

Enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå gäller detta:

  • Har någon gjort obehöriga uttag för att du inte skyddat din personliga kod får du stå för en självrisk på högst 400 kr.
  • Har du varit grovt oaktsam med kod, kort eller liknande får du stå för de obehöriga uttagen, men högst 12 000 kr.
  • Har du handlat särskilt klandervärt kan du få stå för hela beloppet.

Har du spärrat kortet ansvarar du inte för belopp som dras efter spärren, om du inte har handlat bedrägligt.

Har du själv lämnat kortet och koden till någon annan kan det räknas som grov oaktsamhet; vad det kan kosta står i guiden om att låna ut kreditkortet.

Stark kundautentisering skyddar dig

Betalningsmottagare ska i princip kräva att du godkänner köp med stark kundautentisering, alltså med minst två av varandra oberoende delar, till exempel kortet och en kod eller ditt BankID. Om det inte krävdes kan du som regel inte hållas ansvarig om någon annan använt dina kortuppgifter. Hur godkännandet går till hos varje utgivare, och när det får hoppas över, står i guiden om 3D Secure och godkända kortköp.

Reklamera kortköp inom 13 månader

Den längsta tiden för att reklamera en felaktig eller obehörig transaktion är 13 månader från den dag pengarna drogs. Reklamera ändå så snart du upptäcker felet; annars riskerar du att få stå för mer.

Så skyddar du kortet

  • Skriv inte koden på kortet och förvara den inte ihop med kortet; se vad utgivarnas villkor säger om att anteckna pinkoden.
  • Lämna aldrig ut kod, engångskod eller BankID-godkännande till någon som ringer, mejlar eller skickar sms, även om personen säger att den ringer från banken.
  • Dölj koden i automater och betalterminaler; läs hur skimming går till.
  • Läs vad du godkänner i BankID eller i utgivarens app innan du skriver under.
  • Slå på aviseringar om köp i utgivarens app, så att du ser obehöriga köp direkt.
  • Kontrollera fakturan varje månad.
  • Handlar du ofta i nya nätbutiker kan ett engångskort göra att ett läckt kortnummer inte går att använda igen.

När säljaren inte levererar

Har du betalat för något du inte får, kan du begära pengarna tillbaka från kortutgivaren. Det kallas kortreklamation, på engelska chargeback. Enligt Konsumentverket kan det gälla när en vara inte har levererats, när ett flyg ställts in och flygbolaget inte betalar tillbaka, när företaget gått i konkurs eller när du har ångrat ett köp och har rätt till pengarna men inte får dem.

Hur starkt skydd du har beror på kortet:

  • Kreditkort och betalkort omfattas av konsumentkreditlagen. Har du betalat med kredit och säljaren inte levererar eller varan är felaktig får du enligt 29 § (för kort som tecknas från 20 november 2026 gäller samma regel i 4 kap. 20 § i den nya konsumentkreditlagen) göra samma invändningar mot kortutgivaren som mot säljaren. Du kan inte få pengarna tillbaka från både utgivaren och säljaren. Hur du använder rätten steg för steg står i guiden om solidariskt ansvar vid kreditkortsköp, och har säljaren gått i konkurs finns det mer i guiden om vad du får tillbaka när företaget går i konkurs.
  • Bankkort (debetkort), där pengarna dras direkt från kontot, har ingen sådan rätt i lag. Många banker erbjuder ändå reklamation enligt kortets villkor, ibland med tidsgränser.

Har du betalat med kort på en bluffsajt gäller samma regler; där finns stegen för just falska nätbutiker. Kontakta först säljaren skriftligt och spara svaren. Vänd dig sedan skriftligt till kortutgivaren och skicka med underlag: orderbekräftelse eller kvitto, din reklamation till säljaren och säljarens svar. Gäller det en prenumeration som fortsätter att dras efter att du sagt upp den, se så stoppar du en återkommande kortbetalning. Har säljaren debiterat samma köp två gånger, se dubbeldragning på kreditkortet.

Om utgivaren säger nej

Få svaret skriftligt och be om en förklaring. Konsumenternas Bank- och finansbyrå ger kostnadsfri vägledning. Du kan också anmäla tvisten till Allmänna reklamationsnämnden (ARN), som prövar tvister med banker. ARN prövar ärendet först när företaget helt eller delvis har sagt nej till ditt krav. Stegen, fristerna och avgiften står i guiden om att klaga på kortutgivaren och anmäla till ARN.

Källor

Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid villkoren hos kortutgivaren.