3D Secure är det extra steget när du betalar med kort på nätet: kortutgivaren ber dig bekräfta att det är du som handlar, oftast med Mobilt BankID, i utgivarens app eller med en engångskod via sms. Steget finns för att betaltjänstlagen kräver så kallad stark kundautentisering när du betalar elektroniskt. Små köp och vissa återkommande betalningar kan gå igenom utan det, och då står utgivaren för hela förlusten om någon annan har använt kortet.
Vad 3D Secure är
3D Secure är den tekniska standard som kortnätverken använder för att låta utgivaren kontrollera köpet innan det godkänns. Varje nätverk har sitt eget namn på tjänsten: Visa Secure (tidigare Verified by Visa), Mastercard Identity Check och American Express SafeKey, som Amex beskriver som byggd på 3D Secure. För dig fungerar de likadant. Butiken skickar köpet till din kortutgivare, och utgivaren frågar dig.
Lagen kallar kontrollen stark kundautentisering. Den ska bygga på minst två av tre slags bevis som är oberoende av varandra: något bara du vet (en kod), något bara du har (telefonen eller kortet) och något du är (fingeravtryck eller ansikte). BankID är en av de lösningar som uppfyller kravet, enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
Vid köp på distans ska godkännandet dessutom vara kopplat till ett visst belopp och en viss mottagare, och du ska få veta båda innan du godkänner. Ändras beloppet eller mottagaren blir godkännandet ogiltigt. Den texten skyddar dig, men bara om du läser den.
Så godkänner du hos utgivarna i jämförelsen
Utgivaren bestämmer själv vilka sätt den erbjuder. Lagen kräver inte att banken har ett alternativ till BankID, enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Tabellen visar vad utgivarna själva skriver på sina webbplatser (kontrollerat 18 oktober 2026). Utgivare som inte beskriver sin lösning på en öppen sida är inte med.
| Utgivare | Så godkänner du köpet | Värt att veta |
|---|---|---|
| Handelsbanken | Mobilt BankID eller kortläsare | På dator scannar du en QR-kod med BankID-appen. Ett gult utropstecken visas vid bland annat kryptoköp, höga belopp och utländska nätbutiker. |
| Swedbank | Mobilt BankID | Kortet måste vara påslaget för internetköp i appen eller internetbanken, annars nekas köpet. |
| Nordea | Mobilt BankID | Låga belopp och butiker som känner igen dig kan gå utan godkännande. |
| Danske Bank | BankID, eller personligt lösenord och sms-kod | Köp inne i en app kräver lösenord och sms-kod, inte BankID. |
| SEB (SEB Credit, SEB Invited) | BankID eller begränsat BankID | Via Mastercard Identity Check. |
| American Express | Pushnotis i Amex SE-appen, eller kod via sms och e-post | Ibland även en del av pinkoden. Butiker du lägger i Expresslistan slipper det dubbla steget. |
| Bank Norwegian | Mobilt BankID | Köp upp till 300 kronor går utan, men du får ändå frågan med jämna mellanrum. |
| Resurs Bank | BankID eller Freja eID | Via Mastercard Identity Check. |
| Ikano Bank (Ikano Kort) | BankID på fil eller Mobilt BankID | Stöder butiken inte säkra betalningar kan köpet stoppas. |
Har du ett kort från en utgivare som inte står i tabellen gäller samma krav. Läs i utgivarens app eller kortvillkor hur just ditt kort fungerar.
När du inte behöver godkänna köpet
EU-kommissionens förordning (EU) 2018/389 ger utgivaren rätt att hoppa över steget i vissa fall. Utgivaren får använda undantagen men måste inte. Därför kan två kort bete sig olika i samma butik.
- Små köp på nätet: köpet är högst 30 euro. Förordningen sätter också ett tak för hur mycket som får gå igenom i följd utan godkännande: sammanlagt 100 euro eller fem köp sedan du senast godkände.
- Kontaktlöst i butik: högst 50 euro per köp, med ett tak på 150 euro sammanlagt eller fem köp i rad innan du måste slå koden igen. Vad utgivarna anger i kronor och om funktionen går att stänga av står i guiden om kontaktlös betalning.
- Parkering och kollektivtrafik: köp i obemannade automater för parkering eller resor.
- Betrodda mottagare: butiker du själv har lagt på en lista hos utgivaren. Du godkänner när du lägger till dem. Amex Expresslista fungerar på det sättet.
- Återkommande betalningar: en prenumeration med samma belopp till samma mottagare. Du godkänner första betalningen, inte de följande.
- Låg risk: utgivaren får släppa igenom ett köp som dess riskanalys bedömer som säkert, upp till som mest 500 euro. Gränsen beror på hur låg andel bedrägerier utgivaren har.
Räkneexempel: Bank Norwegian sätter sin gräns i kronor, 300 kronor. Ett nätköp för 249 kronor kan då gå igenom utan BankID, medan ett för 349 kronor kräver det. Även under 300 kronor får du frågan med jämna mellanrum, oavsett belopp. Kommer en BankID-förfrågan på ett litet köp är det alltså inget fel.
När godkännandet inte fungerar
Ingen notis kommer. Kontrollera att Mobilt BankID eller utgivarens app fungerar och att notiser är påslagna. Amex påpekar att telefonnummer och e-post måste vara rätt registrerade för att koden ska komma fram.
Köpet nekas trots att du godkände. Butiken kan sakna stöd för säkra betalningar. Ikano Bank skriver att köpet då kan misslyckas. Testa ett annat betalsätt i butiken eller ett annat kort. Fler orsaker till att ett kortköp stoppas står i guiden om nekade kortköp.
Köp utanför EU/EES. Där fungerar godkännandet inte alltid. Nordea låter dig då ändra kortets inställning till att alla internetköp tillåts i 60 minuter, men bara efter ett pushmeddelande i appen.
Du har inget BankID. Fråga utgivaren vilka andra sätt som finns. Swedbank och Danske Bank har lösenord och sms-kod, Handelsbanken kortläsare och Resurs Freja eID. Utgivaren är inte skyldig att erbjuda något alternativ.
Du har gjort fel flera gånger. Förordningen säger att autentiseringen ska spärras efter högst fem misslyckade försök i rad, tillfälligt eller permanent. Vänta eller kontakta utgivaren.
Så använder bedragare godkännandet
Godkännandet stoppar den som bara har dina kortuppgifter. Ett engångskortnummer skyddar på ett annat sätt: numret går inte att använda igen efter köpet. Därför försöker bedragare få dig att godkänna i stället. Ett upplägg som SEB beskriver: någon ber om dina kortuppgifter och säger att du behöver legitimera dig med BankID. Kortuppgifterna används till en helt annan betalning, och det är den du godkänner i BankID.
- Godkänn bara ett köp som du själv har startat, i den butik du själv handlar i, just nu.
- Läs belopp och mottagare i BankID eller appen innan du signerar. Handelsbanken visar en varning för köp med högre risk, till exempel krypto och utländska nätbutiker.
- Ber någon som har ringt dig att godkänna något för att "stoppa" ett köp eller "skydda" kortet: lägg på och ring själv utgivaren på numret på kortets baksida.
- Har du godkänt något du inte känner igen: spärra kortet direkt och polisanmäl. Har du lurats att godkänna köpet, till exempel av någon som ringt och utgett sig för att vara banken, anmäler du det genom att ringa polisen på 114 14 eller besöka en polisstation. Webbanmälan för kortbedrägeri gäller pengar som dragits från kontot på okänt sätt.
Vem betalar om någon annan har använt kortet?
Betaltjänstlagens 5 a kapitel avgör vem som står för obehöriga köp. Huvudregeln är att utgivaren ska betala tillbaka senast vid slutet av bankdagen efter att den fått kännedom om köpet. Misstänker utgivaren att köpet ändå är behörigt får den skälig tid att utreda det först. Hur mycket du själv kan få stå för beror på hur du har agerat:
| Situation | Ditt ansvar |
|---|---|
| Stark kundautentisering användes inte vid köpet | Inget, om du inte själv har handlat bedrägligt (5 a kap. 5 §) |
| Köpen gjordes efter att du anmält att kortet ska spärras | Inget (4 §) |
| Du har inte skyddat koden eller BankID tillräckligt | Högst 400 kronor (2 §) |
| Du har varit grovt oaktsam | Högst 12 000 kronor (3 §) |
| Du har handlat särskilt klandervärt | Hela beloppet (3 §) |
| Du anmälde inte så snart du kunde, eller senast inom 13 månader | Hela beloppet (6 §) |
Den första raden är den som rör 3D Secure mest. Släppte utgivaren igenom köpet med ett undantag, till exempel som ett litet nätköp, och var köpet obehörigt, så står utgivaren för hela beloppet.
Räkneexempel: En bedragare gör köp för sammanlagt 25 000 kronor med ditt kort. Har du bara varit lite slarvig med koden betalar du högst 400 kronor och utgivaren 24 600. Har du varit grovt oaktsam betalar du högst 12 000 kronor och utgivaren 13 000. Bedöms du ha handlat särskilt klandervärt får du betala alla 25 000. Gick köpen igenom utan stark kundautentisering betalar du ingenting.
Utgivaren måste bevisa att du har varit grovt oaktsam eller särskilt klandervärd. Högsta domstolen kom 2022 fram till att en man som under ett samtal med en falsk bankanställd lämnat ut sin BankID-kod och koder från bankdosan hade varit grovt vårdslös men inte särskilt klandervärd. Han fick stå för högst 12 000 kronor.
Svårare är det när du själv har godkänt köpet. Enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå har Allmänna reklamationsnämnden sedan 2020 bedömt sådana transaktioner som behöriga, alltså som godkända av dig, och då gäller inte skyddet för obehöriga köp. I december 2022 var frågan inte prövad av domstol. Det är därför godkännandet är det viktigaste steget att vara noga med.
Hur du reklamerar och vad som gäller om säljaren inte levererar står i guiden om kortbedrägeri och reklamation.
Källor
- Lag (2010:751) om betaltjänster, riksdagen.se, 1 kap. 4 §, 5 a kap. 1–6 §§ och 5 b kap. 4 §, ändrad t.o.m. SFS 2026:1068, hämtad 18 oktober 2026
- Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/389 om tekniska standarder för stark kundautentisering, EUR-Lex, artiklarna 4, 5, 11–14, 16 och 18, hämtad 18 oktober 2026
- Konsumenternas Bank- och finansbyrå: Kan banken kräva att jag måste använda bank-id för att godkänna e-handelsköp med mitt kort?, hämtad 18 oktober 2026
- Konsumenternas Bank- och finansbyrå: Grovt oaktsamt eller särskilt klandervärt, hämtad 18 oktober 2026
- Konsumenternas Bank- och finansbyrå: Behörig eller icke behörig – det skulle kunna bli frågan, 23 december 2022, hämtad 18 oktober 2026
- Sveriges Domstolar: Konsument får ersättning av bank för obehöriga transaktioner (HD mål T 4623-21), juni 2022, hämtad 18 oktober 2026
- Visa: Visa Secure, hämtad 18 oktober 2026
- Handelsbanken: Internetköp – betala med kort på nätet, hämtad 18 oktober 2026
- Swedbank: Betala med kort när du handlar på nätet, hämtad 18 oktober 2026
- Nordea: Betala säkert på nätet – kortinställningar vid internetköp, hämtad 18 oktober 2026
- Danske Bank: Säker onlinehandel, hämtad 18 oktober 2026
- SEB: Trygga kortköp på nätet, hämtad 18 oktober 2026
- SEB: Exempel på vanliga bedrägerier, hämtad 18 oktober 2026
- American Express: Handla säkert online med SafeKey och Expresslistan, hämtad 18 oktober 2026
- Bank Norwegian: Frågor och svar, "Hur betalar jag på internet?", hämtad 18 oktober 2026
- Resurs Bank: För dig som redan har ett kort från Resurs, hämtad 18 oktober 2026
- Ikano Bank: Ikano Kort, frågor och svar, hämtad 18 oktober 2026
- Polisen: Bedrägeri – så anmäler du, hämtad 18 oktober 2026
Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid villkoren hos kortutgivaren.