Skimming betyder att någon kopierar uppgifterna på ditt kort, oftast med utrustning som monteras på en uttagsautomat, en bensinpump eller en betalterminal, och samtidigt kommer över din kod. Uppgifterna läggs sedan in i ett falskt kort eller används för köp på nätet. Du har kvar ditt eget kort, så det märks först när okända uttag syns på kontot. Huvudregeln är att du inte ska betala för dem: kortutgivaren ska betala tillbaka. Anmäler du så snart du upptäcker uttagen kan du få stå för högst 400 kronor om du inte har skyddat koden och högst 12 000 kronor om du har varit grovt oaktsam.
Så går skimming till i dag
Bedragaren sätter en påbyggnad på kortläsaren eller knappsatsen. Nordea beskriver att den falska terminalen läser av både kortnumret och PIN-koden när du betalar. Konsumenternas Bank- och finansbyrå nämner uttagsautomater och kortläsaren på en bensinpump som typiska platser. Ett annat sätt är att någon får tag i kortet en stund, till exempel i en bar där du lämnar ifrån dig kortet.
Uppgifterna används på två sätt:
- Ett falskt kort med dina uppgifter, som används för uttag i automat eller köp i butik.
- Köp på nätet med kortnumret.
Kontaktlösa kort kan också läsas av trådlöst på nära håll, men det är en annan fråga än den här guiden tar upp.
Magnetremsan är svagheten, inte chipet
Chipet på kortet skapar unika krypterade uppgifter för varje köp, vilket gör det mycket svårare att kopiera, enligt Nordea. Magnetremsan går däremot att kopiera. Nordeas råd är därför att använda chipet hellre än magnetremsan, som är mycket lättare att skimma.
Det förklarar varför kopierade kort oftast används utomlands: ett kort med en kopierad magnetremsa fungerar där automater och terminaler fortfarande godtar magnetremsan. Europeiska centralbanken (ECB) beskriver kopierade kort som kloning av magnetremsan för att använda kortet utanför det gemensamma betalområdet SEPA, i länder där chipstandarden inte har införts. År 2016 gällde 94 procent av bedrägerierna med kopierade kort i uttagsautomater uttag utanför SEPA.
Problemet har krympt kraftigt sedan dess. År 2021 stod kopierade kort för bara 3 procent av bedrägerierna i uttagsautomater enligt ECB:s rapport från 2023, och ECB förklarar minskningen med att chipterminaler nu finns över stora delar av världen. Nordea skriver att skimming är ovanligt i Sverige i dag, tack vare chipet i korten.
Var risken finns
- Obemannade automater: uttagsautomater och bensinpumpar, där ingen personal ser om någon har monterat något.
- Resor utanför Europa: där kan automater och terminaler fortfarande läsa magnetremsan, och det är där kopierade kort används.
- När kortet lämnar din hand: i en bar eller restaurang där kortet tas bort för att dras. Konsumenternas Bank- och finansbyrå och Nordea råder dig att be om att få tillbaka kortet direkt.
Betalar du med mobilen i stället sätter du inte in kortet i någon läsare alls. Nordea skriver att mobilbetalningar inte använder kortnumret utan skapar unika uppgifter för varje köp. Kort som fungerar i Apple Pay och Google Pay finns i kategorin mobilbetalning.
Tecken på en manipulerad automat
Polisen skriver att det kan vara svårt att se att en uttagsautomat eller bensinpump är manipulerad. Det här kan du göra:
- Välj en annan automat om den ser annorlunda ut än vanligt eller om knappsatsen eller kortläsaren går att vicka på (Polisen).
- Dölj knappsatsen och fingrarna när du slår koden (Polisen). Koden behövs för uttag i automat.
- Om kortet fastnar: kontakta banken direkt och lämna inte platsen. Låt inte någon som står bakom dig i kön hjälpa till att få ut kortet; så kan bedragaren få tag i koden (Polisen).
- Är du osäker, säg till personalen eller banken innan du använder automaten (Nordea).
Begränsa var kortet fungerar
Polisen råder dig att spärra kortet för internet- och utlandsköp och för kontantuttag och bara öppna funktionerna när du ska använda dem. Är ditt kort stängt för utlandet nekas också ett kopierat kort med samma nummer där. Så här beskriver utgivarna sina inställningar (kontrollerat 18 oktober 2026):
| Utgivare | Det här kan du begränsa | Värt att veta |
|---|---|---|
| Nordea | Användningsområde: de regioner där kortet fungerar för köp och uttag, i appen eller nätbanken | Ett nytt kort fungerar i hela världen när du har aktiverat det. Nordea rekommenderar Sverige som standard. Nätköp och mobilbetalningar påverkas inte av inställningen. |
| Danske Bank | Regionspärr, automatisk | Kortet är bara aktivt i en region i taget, där du är och använder det. Du behöver inte öppna och stänga det själv. |
| Handelsbanken | Köp och uttag utomlands, i appen eller internetbanken | Med kortet stängt för utlandet fungerar det bara för köp och uttag i Sverige. Nätköp i utländska butiker går ändå. |
| SEB (SEB Credit, SEB Invited) | Användning utomlands och internetköp, i appen | Gäller även extrakort. |
| Swedbank | Internetköp, i appen eller internetbanken | Swedbank råder dig att bara slå på internetköp när du handlar. En prenumeration fortsätter att dras även när internetköp är avslaget. |
Ingen av utgivarna beskriver på de här sidorna en inställning för att stänga av bara magnetremsan. Att begränsa var kortet får användas är det närmaste du kommer, eftersom kopierade magnetremsor främst används utomlands. Att stänga kortet för utlandet skyddar inte mot köp på nätet med ett kopierat kortnummer; hos Nordea och Handelsbanken fungerar nätköp oavsett inställningen. Där skyddar det att stänga av internetköp, som SEB och Swedbank låter dig göra, och att köpet ska godkännas med BankID eller i utgivarens app, se 3D Secure.
Ska du ta ut kontanter på resan, öppna kortet för det land du är i och stäng det igen när du kommer hem. Vad uttaget kostar står i guiden om kontantuttag med kreditkort.
Så gör du om du misstänker att kortet har skimmats
- Spärra kortet. Gör det i appen eller ring utgivarens spärrservice; spärrnumret till varje kort finns samlat. Efter spärren ansvarar du inte för nya dragningar. En tillfällig spärr räcker inte, eftersom kortnumret fortfarande är känt när du öppnar kortet igen.
- Beställ ett nytt kort. Danske Bank anger 5–8 arbetsdagar för ett ersättningskort. Vissa utgivare tar betalt, se avgiften för nytt kort.
- Gå igenom transaktionerna i appen eller på fakturan och notera alla köp och uttag du inte känner igen, med datum, belopp och ort.
- Reklamera hos utgivaren så snart du kan. Väntar du för länge kan du få stå för hela beloppet, och den yttersta gränsen är 13 månader efter att beloppet drogs.
- Polisanmäl. Har du kvar kortet och har pengar dragits på okänt sätt kan du anmäla på polisens webbplats, om du har svenskt person- eller samordningsnummer. Ha kontoutdraget framme så att du ser var bedrägerierna har gjorts. Polisen vill att kortet är spärrat innan du anmäler. Är kortet stulet eller borta ringer du 114 14.
Hur reklamationen går till och vad du gör om utgivaren säger nej står i guiden om kortbedrägeri och reklamation.
Vem betalar för ett skimmat kort?
Svaret står i 5 a kapitlet i betaltjänstlagen. Uttag och köp som du inte har gjort ska utgivaren föra tillbaka till kontot omedelbart, och senast i slutet av bankdagen efter den dag den fick veta om dem. Bara om det finns skäl att tro att du gjorde dem själv får utgivaren ta skälig tid på sig att utreda först.
Vid skimming talar mycket för dig. Konsumenternas Bank- och finansbyrå skriver att banken kan se om det var ditt riktiga kort som användes eller inte, och att du därför har goda chanser att få tillbaka pengarna. Banken måste bevisa att du har varit grovt oaktsam eller särskilt klandervärd.
| Vad som hände med det skimmade kortet | Ditt ansvar | Betaltjänstlagen |
|---|---|---|
| Det kopierade kortnumret användes för ett nätköp som inte godkändes med stark kundautentisering | Inget, om du inte genom svek har orsakat eller bidragit till köpet | 5 a kap. 5 § |
| Kortet användes efter att du anmält att det ska spärras | Inget | 5 a kap. 4 § |
| Bedragaren kom åt koden för att du inte skyddade den | Högst 400 kronor | 5 a kap. 2 § |
| Utgivaren visar att du har varit grovt oaktsam | Högst 12 000 kronor | 5 a kap. 3 § |
| Utgivaren visar att du har handlat särskilt klandervärt | Hela beloppet | 5 a kap. 3 § |
| Du väntade med att anmäla när du hade sett uttagen, eller anmälde inte inom 13 månader från dragningen | Hela beloppet | 5 a kap. 6 § |
Räkneexempel: Efter en resa ser du tre uttag i en annan världsdel på sammanlagt 15 000 kronor, gjorda med ett kopierat kort medan ditt eget låg i plånboken. Du spärrar och reklamerar samma dag. Har du dolt koden när du tog ut pengar är huvudregeln att utgivaren betalar tillbaka allt. Visar utgivaren att du inte skyddade koden betalar du högst 400 kronor och får tillbaka 14 600. Visar den att du var grovt oaktsam betalar du högst 12 000 kronor och får tillbaka 3 000. Väntar du i stället med att anmäla kan du få stå för alla 15 000.
Källor
- Lag (2010:751) om betaltjänster, riksdagen.se, 5 kap. 6 § och 5 a kap. 1–6 §§, ändrad t.o.m. SFS 2026:1068, hämtad 18 oktober 2026
- Konsumenternas Bank- och finansbyrå: Skimming, hur skimming går till, att banken ser om det riktiga kortet använts och ansvaret, hämtad 18 oktober 2026
- Konsumenternas Bank- och finansbyrå: Grovt oaktsamt eller särskilt klandervärt, bevisbördan och exempel på grov oaktsamhet, hämtad 18 oktober 2026
- Polisen: Kortbedrägeri, skimming, tecken på manipulerad automat, råd vid uttagsautomaten och hur du anmäler, hämtad 18 oktober 2026
- Nordea: Skimming – så skyddar du dig mot kortbedrägeri, hur skimming går till, chip och magnetremsa, hämtad 18 oktober 2026
- Nordea: Betala med kort utomlands, kortets användningsområde och mobilbetalningar, hämtad 18 oktober 2026
- Danske Bank: Kort på resan, regionspärr och ersättningskort, hämtad 18 oktober 2026
- Handelsbanken: Betala med kort utomlands, öppna och stänga kortet för köp i utlandet, hämtad 18 oktober 2026
- SEB: Kreditkortet SEB Credit, begränsa användningen utomlands och internetköp i appen, hämtad 18 oktober 2026
- Swedbank: Slå på/av ditt kort för internetköp, hämtad 18 oktober 2026
- Europeiska centralbanken: Fifth report on card fraud, september 2018, kopierade kort och andelen utanför SEPA 2016, hämtad 18 oktober 2026
- Europeiska centralbanken: Report on card fraud in 2020 and 2021, maj 2023, andelen kopierade kort i uttagsautomater 2021, hämtad 18 oktober 2026
Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid villkoren hos kortutgivaren.