När en kortinnehavare dör ärver de anhöriga inte kreditkortsskulden. Skulden blir dödsboets och betalas med det som den avlidne lämnade efter sig. Räcker inte pengarna ska resten skrivas av. Varken arvingarna eller en efterlevande make blir betalningsskyldiga för det som blir kvar. Kortet och extrakorten slutar gälla när utgivaren får veta om dödsfallet. Räntan fortsätter dock att räknas, så meddela utgivaren tidigt och ta med skulden i bouppteckningen.
Vem betalar skulden?
Dödsboet betalar. Huvudregeln är att man inte ärver någons skulder. Enligt ärvdabalken ska den dödes skulder betalas innan arvet fördelas. Delar arvingarna ut pengarna först och skulderna sedan inte kan betalas, ska arvskiftet gå åter. Arvingarna kan då behöva betala tillbaka det de har fått, men aldrig mer än så.
Är den som dog gift, ansvarar den efterlevande maken inte för skulden. Enligt äktenskapsbalken svarar varje make för sina egna skulder.
Räcker tillgångarna inte till allt finns inga lagregler om vilka skulder som ska betalas först. Enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå brukar begravning och bouppteckning ändå anses gå före andra skulder, som vid en konkurs. Det som blir kvar delas mellan de vanliga skulderna i proportion till hur stora de är.
Räkneexempel: Den avlidne hade 40 000 kr på kontot. Begravningen kostar 30 000 kr, och det finns två skulder: 25 000 kr på kreditkortet och 25 000 kr på ett privatlån. Efter begravningen återstår 10 000 kr, som delas lika eftersom skulderna är lika stora. Kortutgivaren får 5 000 kr och de resterande 20 000 kr skrivs av. Hade arvingarna delat på pengarna innan skulderna var betalda, hade de fått lämna tillbaka det som behövdes för att betala skulderna.
Extrakort: vem betalar?
Hos Nordea, SEB Kort och Collector står det i villkoren att kontohavaren ansvarar för allt som köps på kontot, även med extrakorten. Det får två följder:
- Dör kontohavaren blir extrakortsinnehavaren inte betalningsskyldig för skulden. Den hör till dödsboet. Extrakortet slutar gälla samtidigt som huvudkortet.
- Dör den som hade extrakortet ansvarar kontohavaren fortfarande för de köp som har gjorts med extrakortet. Kontohavaren bör be utgivaren att spärra eller avsluta extrakortet.
Har kortet en annan utgivare, kontrollera vem som är betalningsansvarig i villkoren.
Vad händer med kortet?
Utgivarna skriver olika i sina villkor, men resultatet blir detsamma: kortet kan inte användas efter dödsfallet.
| Utgivare | Villkoren säger |
|---|---|
| Nordea (Credit, Gold, Premium, Platinum och Black) | Avtalet och alla kortinnehavares avtal upphör omedelbart när kontohavaren avlider. Gäller i villkoren från 20 november 2026. |
| SEB Kort (bland annat SAS EuroBonus Mastercard) | SEB Kort får säga upp avtalet om kontohavaren avlider. Villkoren gäller för skulden så länge den finns kvar. |
| Collector | Avtalet upphör automatiskt och korten ska makuleras. Alla kvarstående förpliktelser förs över till dödsboet. |
Handelsbanken och SEB avslutar den avlidnes kort när banken får besked om dödsfallet. Enligt SEB upphör då också betalningar som dras automatiskt från kortet, till exempel streaming och kollektivtrafik. Säg upp abonnemangen hos företagen, så att de inte fortsätter att skicka fakturor till dödsboet.
Har den avlidne kort hos en utgivare som inte nämns här, kontrollera villkoren under uppsägning. Länken finns på respektive kortsida.
Räntan fortsätter att räknas
Kreditkortsskulden ligger kvar med samma ränta tills den är betald. Handelsbanken skriver till exempel att räntekostnaderna ställs till dödsboet. Det tar ofta några månader innan bouppteckningen är klar, och kreditkortsräntan är hög.
Räkneexempel: Skulden är 25 000 kr och räntan 18 procent. På tre månader blir räntan ungefär 25 000 × 0,18 × 3 / 12 = 1 125 kr.
Dödsboet kan inte alltid betala skulden direkt. Ärvdabalken säger att en skuld bara får betalas innan det har gått en månad efter bouppteckningen om det inte skadar de andra som har pengar att få. Räcker tillgångarna gott och väl är det sällan ett problem. Är det osäkert, be utgivaren om anstånd med betalningen tills det är klart vad som finns i dödsboet.
Har den avlidne kortet och ett konto i samma bank kan banken ta en förfallen kortskuld direkt från kontot. Det kallas kvittning. Det finns inga lagregler om kvittning i dödsbon, men enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå ska banken vara försiktig och bör avstå om det finns sociala skäl, till exempel att pengarna kommer från lön eller pension som behövs till uppehället. Är du inte nöjd kan du klaga hos banken.
Finns det en förskottsbetald årsavgift har dödsboet rätt att få tillbaka den del som gäller tiden efter att avtalet upphörde. Det följer av lagen om betaltjänster och står också i bland annat SEB Korts villkor.
Så gör dödsboet steg för steg
- Meddela utgivaren. Ring eller skriv till kortutgivaren och berätta om dödsfallet. Utgivaren talar om vilka handlingar den behöver. Spärrnumren och kontaktuppgifterna finns i guiden om att spärra kreditkortet.
- Se till att alla kort stängs, även extrakorten. Klipp sönder korten. Använd inte kortet för dödsboets utgifter.
- Säg upp autogiro och abonnemang som betalas med kortet.
- Be om ett saldobesked på dödsdagen. Skulden ska tas upp i bouppteckningen, som ska göras senast tre månader efter dödsfallet.
- Betala skulderna innan arvet delas. Annars kan arvskiftet behöva göras om.
- Räcker tillgångarna bara till begravningen behövs ingen bouppteckning. Socialnämnden i kommunen kan då göra en dödsboanmälan till Skatteverket, om det inte finns någon fastighet eller tomträtt. Skicka en kopia till utgivaren och be att skulden skrivs av. Täcker tillgångarna inte ens begravningen kan dödsboet söka ekonomiskt bistånd hos kommunen. Kontakta socialkontoret innan några räkningar betalas.
Bonuspoäng, cashback och försäkringar som hör till kortet regleras av programmets eller försäkringens egna villkor. Fråga utgivaren innan kortet avslutas om det finns poäng eller ersättningar som inte har betalats ut.
Krav som kommer efter dödsfallet
Skulden förs inte över till någon annan. Ett krav från utgivaren eller ett inkassobolag gäller dödsboet och betalas med boets pengar, inte med arvingarnas egna. Är kravet fel, bestrid det skriftligt. Vad som händer om en skuld inte betalas står i guiden om att betala kreditkortet för sent.
Gäller dödsfallet även ett bolån, har Bolåneräntan.se en guide om bolånet i ett dödsbo.
Källor
- Ärvdabalk (1958:637), 18 kap. 1 §, 20 kap. 1 och 8 a §§ och 21 kap. 1 och 4 §§, riksdagen.se, hämtad 13 oktober 2026
- Äktenskapsbalk (1987:230), 1 kap. 3 §, riksdagen.se, hämtad 13 oktober 2026
- Lag (2010:751) om betaltjänster, 4 kap. 15 §, riksdagen.se, hämtad 13 oktober 2026
- Nordea: Allmänna villkor för Nordeas kreditkort, version 9634V13, gäller från 20 november 2026, avsnitten Extrakort och Avsluta ditt avtal, hämtad 13 oktober 2026
- SEB Kort: Kort- och kontobestämmelser för SAS EuroBonus World Mastercard, gäller från 15 november 2025, punkt 20.1 och avsnittet om uppsägning, hämtad 13 oktober 2026
- Collector: Allmänna villkor Collector Purple, version 2026-03, punkt 17.3, hämtad 13 oktober 2026
- Konsumenternas Bank- och finansbyrå: När pengarna inte räcker till i ett dödsbo, hämtad 13 oktober 2026
- Handelsbanken: Vad händer med dödsboets banktjänster?, hämtad 13 oktober 2026
- SEB: Vad händer med den avlidnes banktjänster?, hämtad 13 oktober 2026
Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid villkoren hos kortutgivaren.