Nej. En butik eller webbutik i Sverige får inte ta ut en avgift för att du betalar med kort. Förbudet står i 5 kap. 1 § betaltjänstlagen och gäller alla betalningsinstrument: bankkort, kreditkort, American Express, företagskort och kort som är utgivna utanför Europa. Däremot får butiken bestämma vilka kort den tar emot, ha ett minsta belopp för kortbetalning och ge rabatt för andra betalsätt. Avgifter kan förekomma när du handlar utomlands och hos företag som har valt ett annat lands lag.
Vad lagen säger
Betaltjänstlagen har en mening om det här: "En betalningsmottagare får inte ta ut någon avgift av betalaren vid användning av ett betalningsinstrument." Betalningsmottagaren är butiken, betalaren är du och betalningsinstrumentet är kortet.
Sverige har gått längre än EU kräver. EU:s andra betaltjänstdirektiv förbjuder bara avgifter för konsumenters Visa- och Mastercard-kort, alltså de kort där EU har satt ett tak för bankernas förmedlingsavgift. När direktivet infördes 2018 valde regeringen att behålla det svenska totalförbudet. Enligt propositionen skulle det bli oklart för kunden om avgifter tilläts för mindre vanliga betalsätt som kort från American Express och Diners, företagskort eller vissa mobila betalningar. Förbudet gäller också när bara en av bankerna i köpet finns inom EES, till exempel när en turist betalar med ett amerikanskt kort i en svensk butik.
Konsumentverket skriver att förbudet gäller både i fysiska butiker och på nätet.
Det här får butiken göra, och det här får den inte
| Situation | Tillåtet? | Varför |
|---|---|---|
| Avgift i kronor eller procent för att du betalar med kort | Nej | Betaltjänstlagen 5 kap. 1 § |
| Avgift bara för kreditkort, inte för bankkort | Nej | Förbudet gäller alla kort |
| Avgift för American Express eller företagskort | Nej, i Sverige | Totalförbudet gäller alla betalningsinstrument |
| Administrations- eller expeditionsavgift som tas ut hur du än betalar | Ja | Konsumentverket: samma avgift ska gälla alla betalsätt och butiken ska informera tydligt |
| Rabatt om du betalar med något annat än kort | Ja | Lagen tillåter nedsättning för ett visst betalsätt; butiken ska säga det innan du betalar |
| Minsta belopp för att få betala med kort | Ja | Konsumentverket: företag får sätta ett lägsta belopp för ett visst betalsätt |
| Ta bara emot bankkort, inte kreditkort eller Amex | Ja | Butiken ska skylta vid entrén och kassan, eller på webbplatsen |
Gränsen mellan en otillåten kortavgift och en tillåten administrationsavgift är alltså om du slipper avgiften genom att betala på ett annat sätt. Gör du det är det en kortavgift.
Att en butik kan neka kreditkort följer av EU:s förordning om förmedlingsavgifter. En butik som tar emot bankkort med Visa behöver inte ta emot kreditkort med Visa, och en butik som tar emot kreditkort behöver inte ta emot företagskort. Men den måste tala om det på en väl synlig plats vid ingången och kassan, och i webbutiken innan du handlar. Har du ett American Express-kort är det bra att också ha ett Visa- eller Mastercard, eftersom inte alla butiker tar emot Amex; se Visa eller Mastercard.
Varför vill butiken ta betalt?
Butiken betalar en avgift till sin inlösare för varje kortköp. En del av den, förmedlingsavgiften, går till banken som har gett ut ditt kort. För konsumenters kort i fyrpartssystem som Visa och Mastercard sätter EU ett tak: 0,2 procent av beloppet för debetkort och 0,3 procent för kreditkort. Taket gäller inte kort från trepartssystem som American Express och Diners, och inte företagskort. De kan därför kosta butiken mer att ta emot.
Räkneexempel: Du handlar för 2 000 kronor och butiken vill lägga på 3 procent i kortavgift, det vill säga 60 kronor. Det är inte tillåtet. Förmedlingsavgiften på ett privat kreditkort från Visa eller Mastercard får vara högst 0,3 procent, alltså 6 kronor på samma köp. Butiken betalar också inlösarens egen avgift, men den kostnaden får den bara ta igen genom sina priser, inte genom en avgift för kortet.
Köp på nätet och flygbiljetter
Förbudet gäller webbutiker som vänder sig till svenska kunder på samma sätt som vanliga butiker. Konsumentverket nämner ett undantag: ett flygbolag som Ryanair har valt att irländsk lag ska gälla, eftersom bolaget har sitt huvudkontor på Irland, där det inte finns något eget förbud mot kortavgifter. Då kan bolaget ta ut en avgift för kort som EU:s gemensamma förbud inte omfattar, som American Express och företagskort; för privata Visa- och Mastercard-kort är avgiften förbjuden i hela EU (se nästa avsnitt). Köper du resan via en resebyrå på nätet som riktar sig till svenska kunder gäller enligt Konsumentverket i de flesta fall svensk lag, och då är kortavgifter inte tillåtna.
Titta på slutsumman innan du godkänner betalningen. Läggs en avgift på bara när du väljer kort, hos ett företag som följer svensk lag, är den inte tillåten.
När du handlar utomlands
Utanför Sverige är det landets regler som gäller. Inom EU och EES gäller ett gemensamt golv, och däröver får varje land välja.
- Privata Visa- och Mastercard-kort inom EU: avgift är förbjuden i alla EU-länder enligt artikel 62.4 i betaltjänstdirektivet.
- American Express, Diners och företagskort inom EU: landet får tillåta en avgift, men den får inte vara högre än butikens direkta kostnad för betalsättet (artikel 62.3 i direktivet och artikel 19 i konsumenträttighetsdirektivet). Ett land får också förbjuda den helt, som Sverige har gjort.
- Utanför EU och EES: EU:s regler gäller inte. Där kan en butik, ett hotell eller en hyrbilsfirma ta en avgift för kortet om landets lag tillåter det.
En avgift för kortet från en butik utomlands är något annat än de avgifter din egen kortutgivare tar. Utgivarens valutapåslag och uttagsavgiften när du tar ut kontanter står i kortets prislista och gäller oavsett vad butiken gör. Att få betala i kronor i stället för lokal valuta är också något annat än en kortavgift; det tar guiden om valutapåslag upp.
Om en butik ändå tar ut avgiften
- Säg ifrån innan du betalar. Hänvisa till 5 kap. 1 § betaltjänstlagen och be butiken ta bort avgiften.
- Kräv tillbaka avgiften skriftligt om du redan har betalat, med kvittot som underlag.
- Tipsa Konsumentverket. Konsumentverket kontrollerar att företagen följer lagen. En anmälan leder inte till att ditt enskilda fall prövas, men den är underlag för deras tillsyn.
- Få hjälp av kommunens konsumentvägledare. Många kommuner har kostnadsfri konsumentvägledning som kan ge information och stöd när du vill kräva tillbaka pengarna.
Allmänna reklamationsnämnden (ARN) prövar bara krav som uppgår till minst en värdegräns, som beroende på område är 750, 1 500 eller 3 000 kronor. Ett krav på bara kortavgiften blir därför ofta för litet för ARN, men det kan ingå i en större tvist med samma företag.
Det kostar butiken mer att ta emot vissa kort, men det är butikens kostnad. Ser du ofta tillägg utomlands är det kortets egna avgifter utöver årsavgiften och valutapåslaget som avgör vilket kort som är billigast på resan.
Källor
- Lag (2010:751) om betaltjänster, riksdagen.se, 1 kap. 1 och 1 a §§, 4 kap. 2 § och 5 kap. 1 §, ändrad t.o.m. SFS 2026:1068, hämtad 19 oktober 2026
- Prop. 2017/18:77 Nya regler om betaltjänster, riksdagen.se, avsnitt 6.2.4 och 10 (totalförbudet mot tilläggsavgifter, trepartskort, företagskort och transaktioner med en part utanför EES), hämtad 19 oktober 2026
- Konsumentverket: Får butiken ta en avgift när du betalar med kort?, förbudet i butik och på nätet, andra avgifter och undantaget för flygbolag, hämtad 19 oktober 2026
- Konsumentverket: Får en butik neka kontant betalning?, företagens rätt att välja betalsätt och att sätta ett lägsta belopp för ett visst betalsätt, hämtad 19 oktober 2026
- Konsumentverket: Anmäla till Konsumentverket, hämtad 19 oktober 2026
- Konsumentverket: Kommunal konsumentvägledning, hämtad 19 oktober 2026
- Förordning (EU) 2015/751 om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner, EUR-Lex, artiklarna 1.3, 3, 4 och 10, hämtad 19 oktober 2026
- Direktiv (EU) 2015/2366 om betaltjänster på den inre marknaden, EUR-Lex, artikel 62, hämtad 19 oktober 2026
- Direktiv 2011/83/EU om konsumenträttigheter, EUR-Lex, artikel 19, hämtad 19 oktober 2026
- Allmänna reklamationsnämnden: Frågor och svar, värdegränserna 750, 1 500 och 3 000 kronor, hämtad 19 oktober 2026
Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid villkoren hos kortutgivaren.